Forskning

 Västsvensk Arkeologi

Föreningens arkeologiska verksamhet


Föreningens arkeologiska verksamhet utgörs till fullo av forskning. Detta betyder att föreningen inte ägnar sig åt någon uppdragsarkeologi. Under hösten 2019 kommer ett nytt projekt att inledas inom vilket flerdelade gravmonument från medeltiden kommer att inventeras och dokumenteras. Föreningens arkeologer arbetar dessutom med att färdigställa den sista rapporeten över utgrävningarna i Sunnerby, liksom rapporten över utgrävningarna i Lidköping åren 2016-2018.


Till den arkeologiska verksamheten hör även att förmedla den kunskap  om västsvensk förhistoria och historia som  föreningens projekt bygger upp samt arkeologisk och historisk kunskap i allmänhet.

Gravurna grävs fram i en mindre gravhög från 700-talet på gravfältet i Sunnerby. I urnan påträffades brända ben efter en kremarad människa liksom en järnkniv. Runt omkring urnan låg bl.a. ett 20-tal glaspärlor, granatinläggningar till ett exklusivt bronsföremål samt en liten bevarad och förkolnad tygbit från den kremerades kläder.

Foto: Karin Månsson.

Publikationer

Föreningens publikationer finns att låna på bl.a. Göteborgs universitetsbibliotek och Lidköpings Stadsbibliotek. För den som är intresserad kan några av dem också köpas direkt från föreningen. 

Kungshögen, en monumental stormannagrav från 600-talet, under utgrävning. Det stora kärnröset i högens inre är här blottlagt.

Sunnerbyprojektet

Projektet är ett arkeologiskt forskningsprojekt som bedrivits i samarbete mellan Göteborgs universitet, Vänermuseet och Föreningen Västsvensk Arkeologi. Utgrävningarna inom projektet pågick från 2000 till och med 2012. Två större tryckta publikationer har färdigställts inom projektet och arbetet med en tredje pågår fortfarande. Inom projektet har en järnåldersboplats undersökts med huslämningar från romersk järnålder, vendel- och vikingatid samt medeltid. Utgrävningarna visar att platsen under yngre järnålder var en storgård och att denna under  medeltid blir den frälseägda huvudgården Storegården. Vidare har den medeltida kyrkplatsen i Sunnerby undersökts arkeologiskt med lämningar efter en sandstenskyrka och en  föregångare till denna i form av en mindre träkyrka liksom ett antal  kristna gravar i och kring kyrkorna. Slutligen har tre gravhögar på gravfältet i Sunnerby undersökts, varav en den monumentala Kungshögen.


Kungshögen - en hövdingabegravning från vendeltid

Kungshögen, en monumental storhög belägen vid Ullersunds norra strand, undersöktes av Sunnerbyprojektet mellan åren 2008-2011. På 600-talet e Kr uppfördes Kungshögen över två män, vilka kremerades sida vid sida på ett gigantiskt gravbål. På gravbålet fanns även 47 djur, vilka fick följa de båda männen i döden. Djuren var hundar, hästar, nötdjur, får, grisar och höns, men också flera rovfåglar och deras bytesdjur. Männen i Sunnerby hade ägnat sig åt falkenering, en statusfylld jaktform för samhällets elit! Vid sidan av djuren placerade de efterlevande  också föremål, så som en vacker glasbägare från kontinenten, spelbrickor av älghorn, ornerade kammar, glaspärlor och annan utrustning. Gravbålet tändes på och elden förtärde kroppar och föremål - man kan lätt föreställa sig skådespelet med den stora elden,  den kraftiga röken och sedan de falnade resterna av det en gång så storslagna. Ovanpå de båda männens nu brutna benhus lades slutningen fyra delar av en medvetet söndergjord fingerring av guld. Därefter kunde det digra arbetet med att uppföra en rejäl hög av sten och grästorv över männens ben. Även i detta högbygge följer en intressant historia, där det förflutna inkorporerades i det stora monumentet - benen från en förfader, död sedan flera hundra  år begravdes i Kungshögens jordmanteln. Andra begravdes också där - ett barn, en tonåring och en kvinna och kanske många fler än så, då ett stort antal deponeringar med kremeringsrester anträffades överallt i Kungshögsmanteln.       

Lidköpingsprojektet - staden mellan broarna

Den 1 juni 2016  startade föreningen upp ett nytt forskningsprojekt. Under tre år har vi utgrävningar i närheten av S:t Nicolaikyrkan i centrala Lidköping. Staden Lidköping vid Vänerns södra strand breder idag ut sig på vardera sidan om vattendraget Lidan som mynnar i Vänern. På västra sidan om ån ligger den "Nya staden", planerad och anlagd av greve Magnus Gabriel de la Gardie på 1600-talet, och på Lidans östra strand ligger "Gamla staden" med rötter i medeltiden. Lidköpings medeltida sammanhang  är höljt i dunkel och rymmer motstridiga förhållanden. Såväl skriftliga källor som arkeologiska undersökningar i staden har placerat en etablering och tillkomst av urban karaktär till 1400-talet. Lidköping fick sina stadsprivilegier i ett brev som utfärdades av kung Kristoffer 1446. Sedan 1970-talet har ett flertal arkeologiska undersökningar genomförts både i gamla och nya staden och man har funnit belägg för vad som tolkats som medeltida urban bebyggelse. Inga fynd eller daterade anläggningar har emellertid kunnat ge stöd för människors aktiviteter vid Lidans stränder tidigare än på 1400-talet. Inte heller undersökningar i och kring stadens kyrka, S:t Nikolai, har gett belägg för någon egentlig kyrklig aktivitet på platsen tidigare än slutet av 1400-talet.


Under ett antal år i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet genomförde Vänermuseet i Lidköping marinarkeologiska undersökningar i Lidan. Syftet var att nyansera bilden av Lidköpings äldsta historia och se om man kunde hitta spår efter mänskliga aktiviteter vid Lidan före 1400-talets stadsprivilegier. Trots den totala avsaknaden av äldre arkeologiska spår på land kunde man konstatera att bevarade i Lidans vatten fanns både brofundament och kajkonstruktioner från 1000-talet och framåt. Det är utifrån dessa spår av tidig aktivitet på platsen som Lidköpingsprojektet nu formerats. Spår av broar och kajplatser kan inte ha existerat som solitärer. Människor har verkat och rört sig i anslutning till Lidan och den verksamheten ska sannolikt förstås som en del av Lidköpings äldsta historia. Målsättningen med projektet är att utifrån de marinarkeologiska resultaten söka efter spår på land som har avsatts genom aktiviteter knutna till broövergångar och kajplatser vid Lidan.


Projektet satsar på att vara mycket publikt med dagliga visningar och möjlighet för skolbarn och allmänhet att delta i det arkeologiska arbetet. I projektet samarbetar föreningen med Vänermuseet och Göteborgs universitet. För program se under fliken Aktuellt. Sparbanksstiftelsen Lidköping finansierar generöst projektet under tre år och övriga finansiärer är Harald och Gustav Ekmans Stiftelse, Kungl. Vitterhetsakademien, John Hedins Stiftelse och  Längmanska kulturfonden.

Underkäke hittad vid Nicolaikyrkan.

Foto: Annelie Nitenberg.

Glasflaska från 1700-talet hittad vid Lidan.

Foto: Annelie Nitenberg.

Copyright © All Rights Reserved